Mörk choklad är en av mina små passioner i mitt ”Jag har det bra och lever i ett I-land”-liv. Att sätta i sig en bit eller två av favoritchokladen kan ge lite guldkant på vardagen. Men det finns mer till mörk choklad än bara god smak: jakten och nya smaker. Till att börja med så finns det ju oräkneliga mängder av ren choklad och minst lika många mängder av smaksatt. Det är främst det senare jag letar efter. Och det är inte helt lätt, för man vet aldrig riktigt vad man ska pröva, och när man väl har hittat något gott så kan det vara ett företag i sig att hitta samma choklad igen.
Så, för att dela med mig av mina upptäckter tänkte jag starta en chokladguide, sorterad efter tillverkare. Först ut är franska 1848 och det godaste jag har smakat:
- Noir Framboise
- Hallonsmak
- 64 % kakao
- Ca pris: 30-35kr, 100g
- Känner inte till någon affärskedja som brukar sälja dem. Har alltid hittat i småbutiker.
Hallon är gott i alla former jag har smakat, men kombinerat med choklad är bäret nästan oslagbart. Än så länge är i alla fall 1848s version utan like. Farligt gott, som det också kan heta.
- Noir Noisettes à la Truffe et aux pépites à l’Orange
- Apelsin, hasselnöt och tryffel
- 42 % kakao
- Ca pris: 50-55kr, 200g
- Känner inte till någon affärskedja som brukar sälja dem. Har alltid hittat i småbutiker.
Det här är gott, helt klart, och det känns alltid bra att få lite mer gram för pengarna. Men det är en hasselnöt eller två för mycket i och några % för mycket tryffel, så den mörka chokladsmaken skuffas liksom undan. Vilket inte är helt önskvärt från min sida. Men apelsinen kommer fram i alla fall, och att något smakar apelsin är ju såklart aldrig en nackdel.
- Noir Noisettes – Pépites Abricot et saveur Fleur d’Oranger
- Aprikos, hasselnöt och apelsinblomma
- 47 % kakao
- Ca pris: 50-55kr, 200g
- Känner inte till någon affärskedja som brukar sälja dem. Har alltid hittat i småbutiker.
Till skillnad från ovanstående så klarar sig den här lite bättre, eftersom det inte är någon tryffel i. Men hasselnötsproblemet kvarstår. Och de där ”apelsinblommorna” gör inte så mycket väsen av sig. Men aprikos är något jag aldrig smakat i choklad förut, eller som jag överhuvudtaget inte smakar särskilt ofta, så det blev lite nytt och fräscht. Det hjälper ju såklart att aprikos är fruktansvärt gott.
För någon vecka sedan blev min första seriöst tillverkade likör färdig för slutprocessen. Det vill säga, silning och filtrering. Jag tog faktiskt inte tiden, men jag kan ärligt säga att det tog i alla fall bra mer än sex timmar. Resultatet blev dock bara inte en klar och fin röd dryck, utan jag fick en biprodukt. En alkoholkräm. Efter varje gång genom ett grövre kaffefilter stannade en smörja kvar, som tillslut fyllde en mindre burk. Den här tjockleken är nog svaret på varför hastigheten på droppandet låg på någon droppe i sekunden... Jag visste inte att det var så många droppar på en halvliter.
