Hajmal/Pangasius

Igår åt jag något utsökt gott i fiskväg. En hajmalsfilé, stekt med en riklig mängd skogskrydda på. Men jag lät en bit stekas okryddad, vilket jag måste göra i fortsättningen när jag prövar något nytt. Krydda hit och krydda dit. Förvisso det som gör mat till god mat, men… Naturellt kan också vara gott, uppenbarligen. Det var mumsigt att sänka tänderna i det mjuka, kritvita fiskköttet.

Det var perfekt storlek på den för att mätta min mage. Inte så dyr heller. Kostar väl lite mindre än lax, vill jag minnas. Ligger kanske på en 80-90kr/kg.

Medan jag avnjöt min lilla måltid så kom jag på en sak. Jag har inte lagat till en enda kötträtt sen jag flyttade hit. Fisk och vegetariskt verkar vara min grej.

(Recept på grönsakssåsen/stuvningen där uppe kommer förhoppningsvis senare. Det är något jag håller på att experimentera fram. Det är förövrigt en filé som ligger på tallriken. Den fick knappt plats hel, så jag blev tvungen att dela på den.)